Inom evidensbaserad medicin v\u00e4ger randomiserade placebokontrollerade kliniska studier tungt f\u00f6r att avg\u00f6ra vilken grad av evidens en studie har. Nedan diskuteras n\u00e5gra aspekter kring detta \u2014 Vad g\u00e4ller om en studie saknar objektiva mark\u00f6rer eller om en studie saknar placebo? Eller om en studie \u00e4r p\u00e5 en st\u00f6rre grupp av patienter?<\/p>\n
L\u00e5t oss diskutera en studie som endast kan p\u00e5visa subjektiva f\u00f6rb\u00e4ttringar, men saknar m\u00e4tningar som visar p\u00e5 objektiva f\u00f6rb\u00e4ttringar. Ta som exempel en studie p\u00e5 behandling av agorafobi (torgskr\u00e4ck) med kognitiv beteendeterapi (KBT). Antag att fr\u00e5geformul\u00e4rer till patienten (allts\u00e5 subjektiva m\u00e4tningar) visar att patienterna upplever att de blivit b\u00e4ttre, men att om man f\u00f6ljer patienternas f\u00f6rflyttningar \u00f6ver tv\u00e5 veckor med m\u00e4tningar av position med sattelit, GPS, (objektiva m\u00e4tningar) ser man att patienterna inte f\u00f6r\u00e4ndrat sitt beteende utan tillbringar lika mycket tid i hemmet som tidigare. Har d\u00e5 patienten blivit b\u00e4ttre av behandlingen? Delvis kanske man kan h\u00e4vda att patienten m\u00e5r b\u00e4ttre eftersom den inte l\u00e4ngre upplever sig s\u00e5 sjuk, men den \u00f6vergripande bilden \u00e4r att patienten inte har blivit b\u00e4ttre eftersom dess beteende inte har \u00e4ndrats. Detta visar att det inte \u00e4r viktigt att studier har objektiva m\u00e4tningar. I det h\u00e4r fallet kanske KBT f\u00f6r\u00e4ndrade patientens tankar, vilket skulle kunna f\u00f6rklara varf\u00f6r deras svar i fr\u00e5geformul\u00e4ren f\u00f6r\u00e4ndrases trots att beteendet inte f\u00f6r\u00e4ndrats. Speciellt f\u00f6rsiktig b\u00f6r man vara med sj\u00e4lvrapporterade data vid behandling med kognitiv beteendeterapi.<\/p>\n
L\u00e5t oss ta ett annat exempel. Den h\u00e4r g\u00e5ngen handlar det om problematiken med studier p\u00e5 supergrupper. L\u00e5t oss ta ryggont som exempel. Med ett f\u00f6renklat resonemang: Ryggont beror i de flesta fall p\u00e5 muskul\u00e4ra sp\u00e4nningar, men i n\u00e5gra fall har patienterna nerver som \u00e4r kl\u00e4mda av en disk (discus intervertebralis), diskbr\u00e5ck. Om en studie visar p\u00e5 att patienter med ryggont blir signifikant b\u00e4ttre av en behandling, kan man d\u00e5 sluta sig till att \u00e4ven undergruppen med diskbr\u00e5ck blir b\u00e4ttre av samma behandling? L\u00e5t oss anta att 1% av patienterna i studien hade diskbr\u00e5ck. Deras statistiska bidrag blir d\u00e5 s\u00e5 litet att resulatet p\u00e5 supergruppen (de med ryggont oavsett orsak) knappt p\u00e5verkas av ifall de blir b\u00e4ttre eller s\u00e4mre. Det g\u00e5r allts\u00e5 inte att sluta sig till hur en undergrupp kommer att svara p\u00e5 behandling genom att titta p\u00e5 resultaten i en supergrupp.<\/p>\n
Paracetamol har rekommenderats vitt och brett av sjukv\u00e5rden i decennier f\u00f6r att s\u00e4nka feber hos barn och vuxna. Detta utan att det funnits stark evidens f\u00f6r detta bruk. P\u00e5 senare tid har det visat sig att vuxna med sv\u00e5r infektion inte f\u00f6r b\u00e4ttre utkomst av paracetamol (ref XXX) och att barn …. . Paracetamol \u00e4r hepatotoxiskt (giftigt f\u00f6r levern) redan vid normala behandlingsdoser och har en rad farliga biverkningar med en frekvens p\u00e5 1\/10?000 eller mindre. Man kan verligen fr\u00e5ga sig hur sjukv\u00e5rden s\u00e5 okritiskt rekommenderat en behanling som kostar sjukv\u00e5rd och patienter pengar och som har farliga biverkningar till i stort hela svenska folket, utan att det funnits evidens. I det h\u00e4r fallet borde det ha legat i samh\u00e4llets intresse att s\u00e4kerst\u00e4lla att det fanns stark evidens f\u00f6r bruket. Mycket pengar har gjorts av med i on\u00f6dan av detta bruk. Mycket oro har skapats hos patienterna d\u00e5 de trott att det \u00e4r viktigt att ta paracetamol vid feber, och k\u00e4nt sig tvugna att f\u00e5 tag p\u00e5 det till varje pris vid feber. Genom att s\u00e5 m\u00e5nga anv\u00e4nt paracetamol s\u00e5 blir det m\u00e5nga som f\u00e5r men av behandlingen. Det g\u00e5r allts\u00e5 att st\u00e4lla till en hel del skada om man likt en kvacksalvare antar att n\u00e5got \u00e4r bra, speciellt om l\u00e4kemedlet har farliga biverkningar och anv\u00e4nds av stora grupper. Neurosedyn till gravida \u00e4r ett exempel hur det kan g\u00e5 riktigt galet om l\u00e4kemedel f\u00f6rskrivs till stora grupper utan att s\u00e4kerheten utretts ordenligt.<\/p>\n
Men m\u00e5ste en behandling alltid vara s\u00e4ker? L\u00e5t oss ta kvicksilver som exempel. Det \u00e4r toxiskt, och anv\u00e4ndes som behandling emot syfilis innan det fanns pennicilin. Om det inte finns n\u00e5got annat alternativ till behandling av en mycket sv\u00e5r sjukdom, s\u00e5 f\u00e5r man \u00e4ven beakta alternativ som \u00e4r skadliga. Man f\u00e5r balansera nyttan av behandlingen med vilka risker som den utg\u00f6r. P\u00e5 senare tid har vi Ebola epidemin i Afrika som exempel. Det blev tydligt att de vanliga riktlinjerna f\u00f6r hur kliniska studier skall g\u00e5 till inte anpassade f\u00f6r en tid d\u00e5 epidemier r\u00e5der. D\u00e4r m\u00e5ste man v\u00e4ga in betydydelsen av att det kan g\u00e5 att r\u00e4dda v\u00e4ldigt m\u00e5nga m\u00e4nniskor ifall man snabbt hittar ett botemedel, och d\u00e5 g\u00e5r det inte att arbeta l\u00e5ngsamt och st\u00e4lla krav som tar v\u00e4ldigt l\u00e5ng tid att uppfylla.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Inom evidensbaserad medicin v\u00e4ger randomiserade placebokontrollerade kliniska studier tungt f\u00f6r att avg\u00f6ra vilken grad av evidens en studie har. Nedan diskuteras n\u00e5gra aspekter kring detta \u2014 Vad g\u00e4ller om en studie saknar objektiva mark\u00f6rer eller om en studie saknar placebo? Eller om en studie \u00e4r p\u00e5 en st\u00f6rre grupp av patienter? L\u00e5t oss diskutera en… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Diskussion om evidensbaserad v\u00e5rd<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/536"}],"collection":[{"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=536"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/536\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":537,"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/536\/revisions\/537"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=536"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=536"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/me-cfs.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=536"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}