Författare Ämne: Om att inte orka med...  (läst 3644 gånger)

klara78

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 7
  • Tjej född 1978 med ME och fibromyalgi.
Om att inte orka med...
« skrivet: 2010-03-18, 22:39 »
Jag vet inte om detta är rätt ställe att skriva om detta men jag måste på nåt sätt få ur mig det här.
 :'(
Jag är nu inne på min 4:e natt utan ordentlig sömn...
Jag fösöker vila och ligga på nätterna trots att jag inte somnar men ibland får jag nästan panik...

Jag är i ett läge nu när kroppen känns som om den spricker sönder, jag kan inte ha riktiga kläder på mig, mjukisbyxor (som jag hade när jag var gravid), ingen bh, bylsig tröja som inte sitter åt.
Jag mår illa, är stundtals så yr att jag nästan ramlar omkull och på det den här överdjävliga trötthet, utmattning eller vad man kan kalla det.

Min dotters dagis har lovat att hon ska få komma i morgon på hennes lediga dag så att jag ska få vila.
Vilket underbart dagis, eller hur?
Men det känns förjävligt...att min dotter just nu måste vara på dagis för att kunna bli aktiverad om min man inte är hemma...
 :'(

Hoppas ni orkar med mitt långa inlägg...det var skönt att vräka ur sig lite. Tack!! :-*
This too shall pass.

Baggis

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 100
SV: Om att inte orka med...
« Svar #1 skrivet: 2010-03-19, 11:36 »
Min varmaste medkänsla och mitt innersta hopp och bön om att det ska bli bättre framöver har du!

klara78

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 7
  • Tjej född 1978 med ME och fibromyalgi.
SV: Om att inte orka med...
« Svar #2 skrivet: 2010-03-21, 17:06 »
Tack...
Jag har märkt att bön värmer i själen...

Här går det inget vidare.
Kommer jag en stund för mig själv, som nyss när jag tog mig en dusch, så sprutar tårarna...jag är så fullständigt uttömd på allt.
Det känns så vidrigt.
Tack och lov att jag har min dotter och man som ger mig glädje och kärlek i tillvaron. Utan dem skulle jag inte stå ut.

This too shall pass.