Mats Reimer – definitionen för onyttig idiot?

Mats Reimer bloggar friskt om myalgisk encefalomyelit (kroniskt trötthetssyndrom) på sin blogg på Dagens Medicin. Jag börjar fundera på om han inte skulle kunna bli urkunden för en onyttig idiot. En nyttig idiot är ett nedlåtande omdöme om en person som löper andras ärenden utan att vara medveten om att så är fallet och i stället tror att det är de egna intressena som värnas. Men denna term skulle inte passa in på Mats helt eftersom han inte löper någons ärenden utan helt yttrar sig friskt inom områden han inte behärskar. Därav ändringen från nyttig till onyttig.

Mats Reimer har inte lärt sig att bedöma sina egna begränsningar av kunskap utan tror fullt ut på allt han säger. Han verkar njuta av att få uppmärksamhet och han skriver mer strunt ju mer uppmärksamhet han får. Han agerar likt ett barn som pockar på sin mammas uppmärksamhet. Det är skönt med uppmärksamhet. Om man inte får det på ena sättet, får man det på andra sättet. En del barn får uppmärksamhet genom påhittade och överdrivna historier. Skulle det kunna vara så? Mats Reimer är en onyttig idiot som drivs av sin törst efter uppmärksamhet?

Några av rubrikerna på Mats Reimers blogg inlägg är:

  • KBT eller träning hjälper något vid CFS
  • CFS-aktivisternas mottagande av PACE-studien
  • Miljöpartiets alternativmedicinare anser CFS vara en biomedicinsk sjukdom
  • CFS versus somatisering
  • Splitters och lumpers inom CFS

Han verkar inte alls förstå att hans totalt missvisande information och brist på kunskap ytterligare leder till att stigmatisera ME-patienter. Det leder till att patienter kommer att bli fortsatt kränkta och fel behandlade inom vården. Det kommer att leda till att biomedicinsk forskning kommer vara fortsatt underfinansierad.

Mats Remier saknar totalt empati. Han väljer nedsättande formuleringar då han talar om ME. Han tror benhårt på vad han fått för sig vara en uppenbarelse till absolut sanning, och tycker sig därmed sig ha rätten att våldta en patientgrupp så totalt. Att sätta sig in i den biomedicinska forskningen och historian, är för honom ointressant. Han väljer att basera sina åsikter på fördomar, myter och på artiklar som är gjorda av militanta anhängare av den psykiatiska skolan. Dessa anhängare (Simon Wessely, Peter White, Michael Sharpe, Trudie Chalder, Jos WM van der Meer, Judith B Prins, Gijs Bleijenberg) är eventuellt åtminstone nyttiga idioter då de eventuellt har anknytningar till försäkringsbolag som vinner ekonomiskt på att ME få ME kategoriserad som en psykiatrisk sjukdom, emedan sådana är undantagna i försäkringsvillkoren. Mats envisa försök att sprida myten att ME är psykiatrisk, kan ju i och för sig få en att fundera på ifall inte Mats skulle kunna få sin status uppgraderad från onyttig till nyttig idiot.